Christin Sandberg. Fempers.se*. Traducció D.R.
Des de fa quatre anys, la periodista Soledad Jarquín Edgar lluita per la justícia després de l’assassinat de la seva filla María del Sol. La revista Femper l’ha entrevistat durant una gira per Europa mentre buscava suport en la lluita perquè la seva filla i totes les altres dones assassinades a Mèxic rebin reparació.
El 2 de juny de 2018, Maria del Sol Cruz Jarquín va ser assassinada a l’estat mexicà d’Oaxaca. No es va dur a terme cap investigació adequada de l’escena del crim ni cap investigació policial. Probablement ningú serà condemnat mai pel crim. Però la seva mare, la periodista mexicana Soledad Jarquín Edgar, segueix la seva lluita inacabable per la justícia quatre anys després. Ara mateix es troba en una gira per Europa.
– No renunciaré a la meva lluita fins que María del Sol hagi estat rehabilitada, encara que sigui una lluita per a la resta de la meva vida, diu Soledad Jarquín Edgar a Femper per telèfon durant un viatge en tren a Alemanya.
El 2018, la filla de Jarquín Edgar, María del Sol, va ser assassinada a l’estat mexicà d’Oaxaca. El seu assassinat és un dels milers d’assassinats de dones no resolts, precisament perquè són dones, l’anomenat “feminicidio” al país.
– A Mèxic, onze dones són assassinades al dia, diu Soledad Jarquín Edgar.
– D’aquests, el 97 per cent romanen sense resoldre. Els culpables mai són condemnats.
Jarquín Edgar descriu un país on la violència està tan estesa que hi ha una total manca de seguretat.
Ara visita diverses ciutats europees en un esforç per obtenir suport per a la seva lluita per la seva filla i totes les altres dones assassinades al seu país d’origen. Entre altres coses, Jarquín Edgar s’ha reunit amb parlamentaris de la UE i diverses organitzacions de drets humans i de llibertat de premsa i ha parlat de la impunitat extremadament estesa a Mèxic.
Ella i l’organització pels drets de les dones, Consorcio Oaxaca, també van presentar el cas de la seva filla assassinada María del Sol al Comitè dels Drets de la Dona de l’ONU, també conegut com a Comitè Cedaw, que vetlla pel compliment de la Convenció sobre els Drets de la Dona (Cedaw), durant una visita a Ginebra el 21 de juny. Aquesta és la primera vegada que un cas de l’estat d’Oaxaca es denuncia al Comitè Cedaw.
Soledad Jarquín Edgar a Ginebra el juny del 2022. Foto: “@ConsorcioOaxaca
– Espero que el Comitè Cedaw opti per continuar amb el cas. Necessitem ajuda per pressionar el govern mexicà quan es tracta d’actuar per aturar la violència i els assassinats, especialment de les dones, diu.
Segons Jarquín Edgar, això és una mica l’últim recurs.
– Tenim bones lleis a Mèxic. El govern també ha signat convenis internacionals per a la protecció dels drets humans, però no els segueixen amb polítiques pràctiques. No podem tenir una situació continuada amb onze dones assassinades per dia i on només es resolguin 3 de cada 100 assassinats. Això és una situació on no impera la llei.
Així cal posar l’esperança en el Cedaw, però també en les moltes mares que han lluitat per les seves filles assassinades.
– Veig aquestes mares com a nous actors polítics, diu Jarquín Edgar.
– S’ajunten i s’organitzen per demanar justícia. S’escolten i es veuen, creen opinió i fan pressió sobre les autoritats locals i regionals.
– Les parets i finestres que pinten i, segons els polítics, vandalitzen durant les protestes multitudinàries contra la inacció del govern abans que tots els feminicidis es puguin reparar, les vides de les dones arrasades mai es podran restaurar.
Feminicidi
El terme “feminicidi”, es va encunyar a Ciudad Juárez, un poble fronterer mexicà que va posar el seu nom al mapa l’any 1993 quan es van produir molts assassinats de dones i quan van començar els feminicidios. comptar per primera vegada. El concepte va tenir un impacte especial a Amèrica Llatina com a eina útil en la lluita contra un augment alarmant d’assassinats molt violents de dones i nenes. Paral·lelament, es va introduir la paraula feminicidi per descriure l’existència d’impunitat i violència institucional per la manca de
rendició de comptes i els esforços adequats de l’Estat en aquests assassinats. Feminicidi és una classificació penal a Mèxic i en diversos altres països llatinoamericans des dels anys 2010.
*Original en suec:
Mexikos mödrar kräver rättvisa för sina mördade döttrar
Dela artikeln:
I fyra år har journalisten Soledad Jarquín Edgar kämpat för rättvisa efter mordet på dottern María del Sol. Fempers nyheter har pratat med henne under en rundresa i Europa då hon har sökt stöd i kampen för att dottern och alla andra mördade kvinnor i Mexiko ska få upprättelse.
Christin Sandberg. Skribent och redaktö
Den 2 juni 2018 mördades María del Sol Cruz Jarquín i den mexikanska delstaten Oaxaca. Ingen ordentlig brottsplatsundersökning eller polisutredning gjordes. Ingen kommer antagligen någonsin dömas för brottet. Men hennes mamma, den mexikanska journalisten Soledad Jarquín Edgar, fortsätter fyra år senare sin oavbrutna kamp för rättvisa. Just nu på rundresa i Europa.
– Jag kommer inte att ge upp min kamp förrän María del Sol har fått upprättelse, även om det så är en kamp för resten av mitt liv, säger Soledad Jarquín Edgar till Fempers nyheter på telefon under en tågresa i Tyskland.
2018 mördades Jarquín Edgars dotter, María del Sol, i den mexikanska delstaten Oaxaca. Mordet på henne är ett av tusentals ouppklarade mord på kvinnor, just för att de är kvinnor, så kallade “feminicidio” i landet.
– I Mexiko mördas elva kvinnor om dagen, säger Soledad Jarquín Edgar.
– Av dessa förblir 97 procent ouppklarade. De skyldiga döms aldrig.
Söker stöd
Jarquín Edgar beskriver ett land där våldet är så utbrett att det råder fullständig brist på säkerhet.
Nu besöker hon ett antal europeiska städer i strävan efter att få stöd för sin kamp för dottern och alla de andra mördade kvinnorna i hemlandet. Jarquín Edgar har bland annat träffat EU-parlamentariker och olika människorätts- och pressfrihetsorganisationer och talat om den extremt utbredda straffriheten i Mexiko.
Hon och kvinnorättsorganisationen, Consorcio Oaxaca, lade även fram fallet med hennes mördade dotter María del Sol för FN:s kvinnokommitté, även kallad Cedaw-kommittén, som övervakar efterlevnaden av kvinnokonventionen (Cedaw), under ett besök i Genève den 21 juni. Det är första gången ett fall från delstaten Oaxaca anmäls till Cedaw-kommittén.
– Jag hoppas att Cedaw-kommittén väljer att gå vidare med fallet. Vi behöver hjälp att sätta press på den mexikanska regeringen när det handlar om att agera för att få stopp på våldet och morden på framför allt kvinnor, säger hon.
Enligt Jarquín Edgar är det här lite av en sista utväg.
– Vi har bra lagar i Mexiko. Regeringen har även undertecknat internationella konventioner till skydd för mänskliga rättigheter, men de följer inte upp det med praktisk politik. Vi kan inte ha en fortsatt situation med elva mördade kvinnor per dag och där endast 3 av 100 mord klaras upp. Det är totalt laglöst.
Nu står alltså hoppet till Cedaw, men även till de många mödrar som tagit upp kampen för sina dödade döttrar.
– Jag ser dessa mödrar som nya politiska aktörer, säger Jarquín Edgar.
– De går samman och organiserar sig för att utkräva rättvisa. De hörs och syns, skapar opinion och sätter press på lokala- och regionala myndigheter.
– De väggar och fönster de målar och, enligt politikerna, vandaliserar under massprotester mot regeringens passivitet inför alla feminicidios kan repareras, de kvinnoliv som tagits kan aldrig återställas.
FAKTA/Feminicidio
Termen “femicide” eller “feminicidio”, på svenska ungefär “kvinnomord”, myntades i Ciudad Juárez, en mexikansk gränsstad som satte sitt namn på kartan 1993 då det skedde många mord på kvinnor och då feminicidios började räknas för första gången. Begreppet fick särskilt genomslag i Latinamerika som ett användbart verktyg i kampen mot en alarmerande ökning av mycket våldsamma mord på kvinnor och flickor. Parallellt infördes ordet feminicidio för att beskriva förekomsten av strafflöshet och institutionellt våld till följd av brist på ansvarsskyldighet och adekvata insatser från staten vid sådana mord. Feminicidio är sedan 2010-talet en brottsrubricering i Mexiko och flera andra latinamerikanska länder.
